Naturliga fallgropar.

Du är inte skorna du springer i. 

Jag har jobbat med det löparskor dagligen i över två år. Jag säger inte att jag kan allt som går att veta, men en och annan sak har satt sig i min hjärna under dessa två år. Jag vet ungefär vad man kan förvänta sig ska passa på olika fötter och vilka kommentarer man kan vänta sig från kunden.
Vi är alla specialister i vår lilla värld, men stunden vi tar ett steg utanför vår värld så tar vi också ett steg in i någon annans. Där är människor i vår omgivning specialisterna på sitt område. Med det sagt menar jag verkligen inte att man inte ska uttrycka sig i frågan bara för att någon annan är en expert. I min fantasivärld är löpbutiken ett forum för diskussioner, där man kan diskutera skor och löpning. Butikspersonalen ska vara där för att hjälpa dig i din löpning.

MEN, man ska vara lite försiktig i diskussionen. Av egen erfarenhet vet jag att jag själv har gjort dessa tankefel när jag köper skor själv(då innan jag jobbade i butik).

Exempel: Barfotalöpning är naturligt.
Naturligt är optimalt.
Barfotalöpning är optimalt. 

Det var svårt att inte falla för frestelsen att prova minimalistiska skor efter att man har läst McDougalls ”Born to run”. Författaren målar upp en väldigt romantisk bild av vad barfotalöpningen innebär och fungerar i mångt och mycket som en reklampelare för barfotaskor. Jag erkänner att jag har en kopia av boken hemma, läser den ibland för att inspireras och få upp motivationen till att träna nu när vintern gör sig påmind.
Jag tror nog inte att någon missat de positiva aspekterna av att springa barfota då han är väldigt noga med att poängtera dessa.

Problemet däremot, är det som sker efteråt. Monkey see, monkey do
Eller rättare sagt; Monkey see what Tarahumara do.

Jag kan säga direkt att jag aldrig har känt att det existerar någon form av koppling mellan mig och Tarahumara-stammens invånare. Från barnsben får man delta i lekar och tävling med löpning som utgångspunkt, rarajipari är en av de som nämns.
Från barnsben tränade jag fotboll och spelade tv-spel. Tiden och stressen över att studera för att åstadkomma något gjorde mig mer och mer stillasittande. Det studiesociala livet kom igång och flera gånger i veckan hörde jag mig själv säga: ”Och ett paket Marlboro Red.” Likheterna är slående mellan mig och Tarahumara-indianerna…
Jag vet inte varför jag skulle tro jag kunde använda samma principer som världens bästa löpare. Det en 25-årig medlem av Tarahumarastammen har med sig under sin livstid i löpning kontra hur mycket jag har fått med mig är väsentligt olika.

Jag provade mig på att springa i ett par Nike Free 5.0 under en period och det ledde oundvikligen till att jag drog på mig en stressfraktur i höger tibia. Den skadan härleder jag inte direkt till valet av skor, utan mycket utav problemet stammarjag från min egen okunskap: Underlaget var fel, träningsmängden var fel, brist på styrketräning och så vidare. Efter hela incidenten började ta styrketräningen på allvar, men jag återgick aldrig till att köra allt för minimalistiska skor som mitt enda alternativ. Det finns ett par i min rotation, men de används väldigt sparsamt.

Däremot har jag efteråt tagit till mig stora delar av principerna bakom barfotalöpningen – tekniken och styrketräningen.
I många samtal med löpcoacher(skodda och oskodda) hör jag ofta samma sak:
Här har ni ett antal bra tips på vad man kan göra för att förbättra sin löpteknik.

  • Isättningspunkten för foten ska vara nära kroppens tyngdpunkt.
  • Höfterna framåt.
  • En aning längre fram på fotbladet.
  • Hög stegfrekvens

Löpteknik härstammar inte från någon sko.

En fysioterapeut drog den här jämförelsen:

Om skorna är däcken och benen är drivaxeln. Det spelar ingen roll vad du har för däck på bilen om hela drivaxeln är fel(vet inte om det är den rätta termen).

Skorna blir ett verktyg som kan underlätta för dig åstadkomma en god löpteknik, men i grunden handlar det om vad du gör med resten av rörelseapparaten. Höga knän, lite lätt lutning, höfter framåt och jobba på.

”Lågt drop gör att jag landar på framfoten.” Förmodligen inte. Det underlättar. Men det är inte helt orimligt att vi tar på oss en sko med lågt dropp med tekniken i åtanke och omedvetet sätter får i foten längre fram på fotbladet.
Flertal gånger i butik så har jag undvikt att nämna droppet för kunden och försöka lyssna på vad kunden säger medan den springer och i många fall så tycker kunden att skon är superskön och att löpsteget inte blir särskilt annorlunda från vad de är vana vid. När jag sen nämner vilket drop vi jobbar med så kommer vi tillbaka till steg ett.

Hela diskussionen har blivit polariserad, allting måste vara svart-vitt.
Det är sällan det är det.

 

 

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: